Avhandlingen uppmärksammar den ämnesintegrerade undervisningen empiriskt och det yrkeskunnande som tillgängliggörs, vilket bidrar med ny kunskap till det yrkesdidaktiska forskningsfältet.
Grattis till att du disputerat, hur känns det?
Jag är stolt över att ha försvarat min avhandling och glad över att ha kunnat dela den stunden med mina nära och kära. Dessutom är jag tacksam för att Röda Korsets Högskola givit mig denna möjlighet och även nya utmaningar inom utbildning och forskning.
Inom vilket ämne disputerar du?
Jag disputerar inom ämnet didaktik som inbegriper undervisning och lärande. Avhandlingen fokuserar särskilt på undervisning och lärande i yrkesutbildning med inriktning vård, på gymnasiets vård- och omsorgsprogram och inom högre utbildning, specifikt sjuksköterskeprogrammet.
Vad handlar din avhandling om?
Avhandlingen handlar om hur ämnesintegrerad undervisning tar form och vilket yrkeskunnande som görs tillgängligt, på vård- och omsorgsprogrammet och på sjuksköterskeprogrammet. Ämnesintegreringen äger rum i skolan och de ämnen som integreras utgörs av allmänna ämnen och yrkesämnen, eller också av enbart yrkesämnen.
Varför undersökte du ämnesintegrering på gymnasiets vård- och omsorgsprogram och högskolans sjuksköterskeprogram?
Dessa två program, dvs. Vård- och omsorgsprogrammet och sjuksköterskeprogrammet delar en utbildningshistorisk, ämnesmässig - i omvårdnad, men också professionell relation.
I början av min forskning låg fokus på ämnesintegrerad undervisning på gymnasiets vård- och omsorgsprogram. Jag samlade in forskningsmaterial genom etnografiska fallstudier där jag bland annat observerade undervisningen, förde anteckningar, samlade in texter som delades ut under lektionerna, men också elevtexter, samtalade med lärare och elever. Jag genomförde också biografiska intervjuer med två vårdlärare.
Det fanns däremot ett behov av att fördjupa förståelsen för ämnesintegrering och bekräfta resultaten från fallstudierna på gymnasiet. Därför motiverades en fjärde studie i form av en systematisk översikt som inkluderade högre utbildning, specifikt sjuksköterskeprogrammet.
Vad motiverar studierna?
Studierna behövs för att få en fördjupad didaktisk förståelse av ämnesintegrering, vad det bidrar till för kunnande. Men också för att bidra till den yrkesdidaktiska forskningen där det visat sig finnas få studier inom den vårdutbildning jag särskilt uppmärksammar.
Formella rekommendationer om ämnesintegrering har funnits i de tre senaste läroplanerna för gymnasiet, dvs. i läroplanerna för år 1970, 1994 och nuvarande 2011. Rekommendationerna har relaterat till:
a) sociokulturella och historiska förändringar med ökade krav på framtidens vård- och omsorgspersonal, b) utbildningsreformer som har medfört förändrade förutsättningar för lärares arbete, och c) behovet av att kontextualisera undervisnings- och lärandeinnehållet till det framtida yrket.
De formella rekommendationerna om ämnesintegrering inkluderar dock inte vad integreringen konkret ska bidra med.
Det finns få studier som empiriskt uppmärksammar ämnesintegrerad undervisning. De som finns är till en övervägande del kvantitativa och så kallade effektstudier. En effektstudie är en studie som mäter förändringar, exempelvis studenternas kunskapsnivå, men också inställning till ett specifikt ämne eller område.
Dessutom har dessa tidigare studier tolkat kunskap som uppdelad i formell kunskap, t ex genom utbildning, eller erfarenhetsbaserad kunskap, exempelvis erfarenhet genom arbete, eller olika situationer.
Till skillnad från tidigare forskning så är min avhandling kvalitativ, vilket innebär att den respekterar olika aspekter och nyanser av det som studeras. Dessutom framhävs kunskap i min avhandling som något som inte går att separera.
Vad kom du fram till?
Resultatet om ämnesintegrerad undervisning visade att det inte enbart handlar om ett samarbete mellan ämnen, men också om undervisning och redskap.
I ett fall på vård- och omsorgsprogrammet med ämnesintegrering av allmänna ämnen och yrkesämnen undervisade vårdläraren i ämnet svenska och läraren i svenska undervisade i vårdämnen, specifikt vård- och omsorg och medicin.
När lärarna undervisade i ämnen som de inte hade någon formell kompetens i, eller använde ämnesspecifika redskap, utgick de ifrån sina erfarenheter av ämnena. Sådana erfarenheter kunda vara exempelvis från den egna skolgången eller i rollen som anhörig, patient eller vårdgivare. Resultatet blev en mångfacetterad undervisning av ett tema där flera perspektiv framträdde än vad det annars hade gjort. Eleverna fick flera möjligheter till lärande.
I grundskolan, inklusive gymnasiet är det vanligt med ämnesintegrerad undervisning i form av teman och projekt. Det som däremot särskiljer vård- och omsorgsprogrammet från teoretiska gymnasieprogram är att programmet även har ett professionellt mål, med fokus på omvårdnad.
Detta delas även av sjuksköterskeprogrammet. Denna likhet gör att ämnesintegrerad undervisning tar form på ett liknande sätt för dessa två program, nämligen:
- som en strimma i programmet, vilket kan beskrivas som ett återkommande ämnesinnehåll under programmets gång, exempelvis etik
- som problem-baserat lärande där undervisningen utgår ifrån ett problem, en fråga, eller ett patientfall
- mellan skola och arbetsplats, där arbetsplatsen representeras av arbetsplatsförlagt lärande (APL) på vård- och omsorgsprogrammet och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på sjuksköterskeprogrammet
Resultatet om yrkeskunnande visade en relation till de ämnen som samarbetade och det fokuserade lärande- och undervisningsinnehållet.
Dessutom, vid ämnesintegrering av yrkesämnen gjordes även generellt kunnande tillgängligt, såsom språk, argumentation, akademiskt skriftbruk genom uppsats och examensarbete.
Den ämnesintegrerade undervisningen i sig möjliggjorde ett utökat yrkeskunnande, som överskrider det ämnesinnehåll som integreras. I de fall som studerades på vård- och omsorgsprogrammet visade det utökade yrkeskunnandet bestå av ett professionellt språk, så att eleverna fick skriva i termer av omvårdnad när de dokumenterade patientfall.
Ett annat resultat handlade om lärarnas exempel från arbetsplatsen som de delade med sig av i undervisningen. Förutom att exemplen blev ett ytterligare lärande- och undervisningsinnehåll, så blev det också ett sätt att kommunicera arbetsplatsens läroplan.
Dessutom möjliggjorde lärarnas exempel att elever/studenter lättare kunde föreställa sig de professionella situationer som de inte hade någon individuell upplevelse eller erfarenhet av.
Vad kan din forskning hjälpa till med i samhället?
Avhandlingen synliggör ämnesintegrerad undervisning och vad den möjliggör och innebär för lärandet i både gymnasiet men också inom högre utbildning.
För vårdutbildning, specifikt för vård- och omsorgsprogrammet och sjuksköterskeprogrammet, synliggör avhandlingen vilka möjligheter ämnesintegrering innebär för elevers och studenters lärande i relation till deras framtida profession.
Avhandlingen uppmärksammar olika aspekter av det professionella kunnandet/yrkeskunnandet och synliggör dessutom aspekter som inte uppmärksammats tidigare, exempelvis det professionella skriftbruket, vilket inbegriper skrift och texter inom professionen.
Hur kommer din forskning kunna användas framöver?
Jag hoppas att det blir en inspiration för ämnesintegrerad undervisning, men också en inspiration för vidare forskning inom didaktik.
Mina studier kring ämnesintegrerad undervisning belyser att det finns aspekter av undervisningen som ofta tas för givet, men som är väldigt betydelsefulla för lärandet.
Vad ska du göra nu den närmaste tiden och på sikt?
Jag återgår till min tjänst på Röda Korsets Högskola med undervisning och handledning på sjuksköterskeprogrammet och specialistsjuksköterskeprogrammen. Dessutom fortsätter jag med forskning inom pedagogik och didaktik i samarbete med andra lärosäten som Stockholms universitet och Karolinska Institutet, men också genom Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS.