Nyanlända befinner sig i en utsatt situation. Åtgärder som hjälper gruppen att snabbt komma in i samhället är viktigt för individens sociala deltagande och hälsa visar en ny studie som forskare vid Röda Korsets Högskola har genomfört med tjänstemän och volontärer som arbetar med gruppen.
Deltagande i sociala sammanhang är viktigt för att etablera sig i det nya landet och för att kunna ta del av information som handlar om hälsa och sjukvård. Alla som flyttar till Sverige erbjuds att delta i ett etableringsprogram som inkluderar introduktion till arbetsliv och socialt liv i Sverige samt undervisning i svenska språket. Målet är att gruppen ska ges stöd att komma ut i arbetslivet så snart som möjligt. Programmet tillhandahålls via landets kommuner i samarbete med tjänstemän från de olika sektorerna som programmet involverar.
Beskriva socialt deltagande
– Syftet med studien har varit att beskriva socialt deltagande som rapporterats av tjänstemän och volontärer som arbetar med nyanlända i Sverige för att förstå hur deras situation ser ut, förklarar Ann Hägg-Martinell, lektor vid Röda Korsets Högskola och huvudförfattare för studien.
Tjänstemännen hjälper, tillsammans med volontärer från frivilligorganisationer, med allt från att hitta möbler, arrangera språkkaféer och fritidsaktiviteter. På senare år har det skett en förskjutning och tjänstemän och volontärer som möter de nyanlända får även hantera frågor som rör gruppens hälsa och välbefinnande.
Faktorer samverkar i att ”bli en del av samhället”
I studien har öppna data samlats in i ett Delfiprojekt riktat till tjänstemän och volontärer som arbetar inom programmet och en kvalitativ innehållsanalys har genomförts. Resultaten visar att det finns flera samverkande faktorer som bidrar till att skapa förutsättningar för att individen ska ”bli en del av samhället” och ”ta del av vardagslivet” som tjänstemännen pekar på:
- Att bli en del av det nya samhället och vardagslivet är centralt för det sociala deltagandet
- Ett bredare socialt deltagande formar förutsättningarna för deltagande i den mer formella kontakten som rör omvårdnad och hälsotjänster
- Att ”här och nu” bör vara i fokus
- Att fokusera på befintliga resurser i stället för att se hinder
– Det är viktigt att vårdpersonal har fokus på ”här och nu” och bortser från åtgärder som ”sätter livet på paus” för att främja socialt deltagande i hälso- och sjukvården, säger Ann Hägg-Martinell.
Studien visar också att det är viktigt för gruppen att få information om det svenska samhället och förstå hur det fungerar. Den svenska arbetsmarknaden ställer ofta höga krav på nyanlända och det kan vara svårt att hitta jobb. Därför kan lågkvalificerade arbetsuppgifter vara en öppning för att bli en del av det nya samhället.
Nätverk och föreningsliv viktigt
– Centralt är att känna sig delaktig i samhället. Det ger ökat självförtroende som är viktigt för att minska känslan av utsatthet. De flesta svenskar har nätverk som kan användas för att hitta enklare jobb till nyanlända och det är viktigt för civilsamhället att göra detta. Vi vet att utan närheten till den egna familjen ökar oro och risken för att inte ta hand om sin egen hälsa. När nyanlända deltar mer aktivt i samhället påverkar det deras välbefinnande och stigmatiseringen minskar, säger Ann Hägg-Martinell.
– Känslan av att vara en del av samhället, göra något meningsfullt och bidra är oerhört viktig. Att bli en del av ett nätverk, mentorskapsprogram eller föreningsliv har positiv påverkan, särskilt i Sverige där spontana mötesplatser saknas. Att inkluderas i olika sammanhang har stor betydelse för integrationen och för språkutvecklingen, förklarar Ann Hägg-Martinell.
Det är nödvändigt för samhället att anamma en bredare syn av vad det sociala deltagandet innebär menar författarna till artikeln. Med ett bredare stöd kan nyanlända snabbare bli en del av samhället.
Kunskapsbas för hur primärvården kan arbeta preventivt
– Resultaten från studien ger oss en viktig kunskapsbas för hur primärvården, där sjuksköterskor spelar en viktig roll för att lindra lidande, kan arbeta preventivt med denna grupp både vad gäller ohälsa och olika typer av sjukdomar, säger Ann Hägg-Martinell.
Studien har genomförts enligt Delfimetoden, en strukturerad kommunikationsteknik som används för att påvisa hur beslutsfattande processer går till genom att en panel av experter var för sig får ett antal frågor för bedömning som sammanställs till svar som sänds tillbaka till panelen. Experterna har möjlighet att ändra sina bedömningar efter vad som framkommit av de övrigas synpunkter i syfte att komma fram till en gemensam ståndpunkt.
