Läskunnighetspraxis är ett begrepp som används för att definiera läskunnighet för ett visst sammanhang. Detta kan skilja sig åt mellan en student inom ett tekniskt ämne där instruktionstexten fyller en funktion för en övning i ett laboratorium, medan studenter inom socialt arbete förväntas läsa längre texter som ska sammanfattas och analyseras.
Ord, bild och ljud kombineras och samspelar
I en ny studie har tandläkarstudenters språk analyserats från det att de är nya studenter till att de tar sin examen. Studien visar att studenternas initiala anteckningstagande är synkront, dvs sker samtidigt, för att senare utvecklas och bli mer multimodalt och asynkront. Multimodalt skrivande innebär att ord, bild och ljud kombineras och samspelar.
– Studien där tandläkarstudenter har intervjuats visar att digitala verktyg som nu finns tillgängliga har vidgat uppfattningen om vad anteckningstagande är, berättar Maria Christidis, högskolelektor inom omvårdnad, filosofie doktor i didaktik vid Röda Korsets Högskola och lärare på sjuksköterskeprogrammet och specialistsjuksköterskeprogrammet.
Att skriva ökar kunskapen om ämnet och yrket
– Att skriva anteckningar blir en praxis som motiverar studenterna att öka kunskapen om det ämne de studerar, men även för att förstå erfarenheterna de får under sin kliniska utbildning. Till en början var det huvudsakliga syftet med anteckningstagandet att klara av den specifika kursen, men det utvecklades till att bli en metod för att förstå yrket det utbildar sig för och inte bara för att klara examinationerna. Därmed blir anteckningstagandet en del av utbildningen inför den framtida yrkesrollen.
Projektet är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Röda Korsets Högskola.
Kontakt
Maria Christidis
Högskolelektor, Fil. Dr. Leg. Sjuksköterska
Röda Korsets Högskola
Telefon: 08-587 516 95 | 070-497 30 59
E-post: maria.christidis@rkh.se
