På intensivvårdsavdelningar är patienterna ofta inlagda på sjukhus under en längre tid och behovet av vård är stort. Sjuksköterskor som arbetar med intensivvård upplever ofta samvetskonflikter som skapar stress och risk för utbrändhet visar en ny studie.
Intensivvården är komplex
– Intensivvården är komplex, mångfacetterad och mångsidig. Patienter på intensivvårdsavdelningar lider ofta av komplexa tillstånd och behandlingen sker i olika steg, behovet av avancerad elektronisk utrustning och tekniska anordningar är stort och det faktum att patienterna ofta är medvetslösa gör dem beroende av både sjuksköterskor och stödjande enheter, säger Monir Mazaheri, docent och lektor vid Röda Korsets Högskola och ansvarig forskare för studien.
I en sådan komplex miljö som ofta handlar om liv eller död ställs sjuksköterskor inför etiska utmaningar som rör vården och behandlingen av patienter, och där spelar samvetet en stor roll. Samvetet kan uppfattas som en persons inre röst och fungerar som en kompass för den egna moralen som vägleder de etiska bedömningar som påverkar omvårdnaden.
Hur samvetskonflikter påverkar arbetssituationen
– Studien syftade till att utforska hur samvetskonflikter upplevs av sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningar och hur det påverkar deras arbetssituation, berättar Monir Mazaheri.
Sammanlagt medverkade 15 legitimerade sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningar i forskningsstudiens intervjuer där två teman kan urskiljas:
- samvetskonflikter i förhållande till struktur som rör intressekonflikter mellan vad samvetet respektive lagen säger
- samvetskonflikter baserade på sammanhang som handlar om vårddilemman och vad som upplevs som godtyckliga beteenden med patienter som befinner sig i slutskedet
– Samvetskonflikter inom intensivvården orsakar dåligt samvete och skapar en samvetsstress för vårdpersonalen som kan leda till utbrändhet. Det påverkar intensivvårdssjuksköterskornas arbetssituation och har negativa konsekvenser för hälsan och kvaliteten på omvårdnaden. Hälso- och sjukvårdschefer bör skräddarsy strategier för att minska de negativa konsekvenserna av samvetskonflikter, säger Monir Mazaheri.
Studien har genomförts i samarbete mellan School of Nursing and Midwifery vid Tehran University of Medical Sciences, Health Sciences, Phenomenology Association vid Ministry of Health and Medical Education i Teheran, Iran, Sektionen för omvårdnad vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, och Hälsovetenskapliga institutionen vid Röda Korsets Högskola.
Mer information
