Att människor på flykt utsätts för stress och har ökad risk för psykisk ohälsa på grund traumatiska upplevelser i hemlandet och under flykten är känt. Mindre undersökt och känt är att stress i det nya landet också inverkar på flyktingens psykiska hälsa negativt. En ny licentiatavhandling visar hur det psykiska välbefinnandet bland syriska flyktingar har påverkats efter flytten till Sverige.
Riskfaktorer för psykisk ohälsa före, under och efter migrationen
Flyktingar utsätts för flera riskfaktorer för psykisk ohälsa före, under och efter migrationen. Även om effekterna av traumatiska upplevelser på flyktingars psykiska hälsa är välkända, har effekten av negativa upplevelser och omständigheter i sammanhanget efter att flyktingen har flyttat till det nya landet varit mindre undersökt, även om en förändring har skett under de senaste åren.
I licenciatavhandlingen ”Post-migration stress and mental health among refugees: a population-based survey among refugees from Syria recently resettled in Sweden”, framlagd vid ett seminarium 21 juni av doktoranden Andreas Malm vid Röda Korsets Högskola och Karolinska Institutet, presenteras hur flyktingars psykiska hälsa påverkas av post-migration stress när de väl är i Sverige.
— Resultaten tyder på att förekomsten av ångest, depression, PTSD och låg känsla av välbefinnande är förhöjd bland flyktingar från Syrien. Dessutom var erfarenheter av potentiellt traumatiska händelser före och under migrationen såväl som erfarenheter av stress efter migrationen vanliga, förklarar Andreas Malm, doktorand vid Röda Korsets Högskola och Karolinska Institutet som arbetar som psykolog på Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö.
Öka kunskapen om stress efter migrationen
Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att öka kunskapen om stress efter migrationen och dess koppling till psykisk ohälsa bland flyktingar. Avhandlingen bygger på en tvärsnitts- och befolkningsbaserad undersökning bland flyktingar från Syrien som fick permanent uppehållstillstånd i Sverige mellan 2011–2013. Med ”post-migration stress” avses den stress som upplevs efter att flyktingen har kommit till det nya landet och upplever problem med ekonomi, myndigheter eller lång väntan på uppehållstillstånd.
— Erfarenheter av stress efter migrationen är vanliga bland flyktingar från Syrien som nyligen flyttats om i Sverige, och som resultaten i denna avhandling visar är stress efter migrationen associerad med ökad risk för psykisk ohälsa, fortsätter Andreas Malm som hoppas att studien ska bredda kunskapen om flyktingens situation och den vardagsstress som påverkar flyktingens livssituation negativt.
Stresskala för flyktingar efter migrering
Studien har också haft som mål att utveckla och validera en stresskala för flyktingar efter migrering (RPMS) för att skapa ett instrument som kan användas för att bedöma flyktingrelaterad stress efter migrering genom att titta på följande faktorer:
- upplevd diskriminering
- brist på värdlandsspecifik kompetens
- materiell och ekonomisk belastning
- förlust av hemland, familj och hemland
- oro
- social belastning och familjekonflikter
— För att underlätta återhämtningen från traumatiska upplevelser bör åtgärder vidtas på samhällsnivå för att mildra de negativa effekterna av stress efter migrationen bland flyktingar, säger Andreas Malm.
Licentiatseminarium på Röda Korsets Högskola och på Zoom
Licentiatseminariet ägde rum i Emmy Rappe-salen på Röda Korsets Högskola på Campus Flemingsberg och kunde följas på Zoom. I betygsnämnden deltog:
- Anna-Clara Hollander, Institutionen för Global folkhälsovetenskap, KI
- Lisa Berg, associate professor of public health sciences, affilierad till Department of Public Health Sciences, Stockholm University och Centre for Health Equity Studies, SU/KI.
- Jessica Carlsson Lohmann, head of research vid Competence Centre for Transcultural Psychiatry (CTP) Köpenhamns universitet
Petter Tinghög, docent vid Hälsovetenskapliga institutionen vid Röda Korsets Högskola var huvudhandledare och Jurgita Narusyte, senior forskare vid Department of Clinical Neuroscience vid Karolinska institutet var bihandledare. Monir Mazaheri, docent och lektor vid Röda Korsets Högskola var ordförande.
Mer information
Kontakt
Andreas Malm, forskare och psykolog vid Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade, e-post: andreas.malm@redcross.se.
