Akademiskt skrivande är en självklar del av studier inom högre utbildning. Hur tandläkarstudenter får lära sig akademiskt skrivande och det professionella språk som de ska använda i sin yrkesutövning har studerats i en ny studie som undersöker skriftbruk i svensk tandläkarutbildning.
Akademiskt och professionellt skriftbruk
– Syftet med denna studie var att analysera ett av de svenska tandläkarprogrammen och hur det är utformat innehållsmässigt kopplat till akademiskt och professionellt skriftbruk. Vi har också studerat tandläkarstudenters skriftbruk i en akademisk miljö, dvs. vad dessa elever förväntas läsa och skriva, vad de läser och skriver och hur de gör det, berättar Maria Christidis, lektor vid Röda Korsets Högskola och ansvarig för studien.
Studien har genomförts under två moduler på femte och sjätte terminen på en tandläkarutbildning genom observationer och ljudinspelningar av föreläsningar, analys av lärares och studenters anteckningar och prov, lärares utbildningsmaterial samt läroplan och kursplaner. Materialet har analyserats för att finna mönster på vad studenterna förväntas läsa och skriva, vad de skriver och vad som betonas som viktigt i föreläsningarna.
Olika strategier för läsning och skrivande
– Studien visar att studenterna använde sig av olika strategier för läsning och skrivande, allt från handskrivna anteckningar till digitala sammanställningar med både text och bilder, förklarar Maria Christidis.
I tandläkarutbildningen finns ett akademiskt skriftbruk som rör exempelvis anatomi, fysiologi, normalfunktion och patologi, vilket är återkommande i utbildningen, medan det professionella skriftbruket framför allt består av patientkommunikation samt kommunikation med övriga medicinska professioner. Inom begreppet patientkommunikationen ryms bland annat anamnesen som tillsammans med den kliniska undersökningen leder till en diagnos och terapiplanering.
– Vi kunde se att anteckningsmönstret varierade mellan enskilda studenter, men ett generellt mönster för hela gruppen var användningen av kompletterande anteckningar till åhörarkopiorna för ytterligare beskrivningar och förklaringar till texter och bilder från lärarens PowerPoint-presentation eller från tavlan. Ett annat generellt mönster var att studenterna lade stor vikt vid lärarens egna erfarenheter och exempel från professionen som ett komplement till åhörarkopiorna.
– Studien visar att studenterna antingen kopierar texten rakt av från lärarens PowerPoint-bilder, omformulerar lärarens text eller skriver kompletterande text. Studenterna väljer individuellt vilken typ av anteckningar de använder baserat på situation. Vi kunde också se att akademiskt och professionellt skriftbruk är nära sammankopplade och att det akademiska skriftbruket huvudsakligen syftar till att skapa en grund för den professionella yrkesutövningen, för att skriva, läsa och kunna kommunicera med patienterna och övriga medicinska professioner.
Studien har genomförts i samarbete mellan Röda Korsets Högskola, Stockholms universitet och Karolinska Institutet.
Kontakt
Maria Christidis, högskolelektor, filosofie doktor, leg. sjuksköterska vid Hälsovetenskapliga institutionen vid Röda Korsets Högskola. Tel: o8-587 516 95, e-post: maria.christidis@rkh.se, www.rkh.se/mariachristidis
