Studien är en del av forskningsprojektet En tryggare framtid, som fokuserar på hälsa och välbefinnande bland migranter som identifierar sig som HBTQ+. Den ger värdefulla insikter kring hur vården behöver bli mer tillgänglig och anpassad efter deras behov.
Studien har titeln "Sexual and gender minority migrants’ experiences of health service access and utilization: a qualitative meta-synthesis". Den har sammanställt forskning från olika länder, som utforskat hur migranter upplever kontakten med hälso- och sjukvård. Totalt analyserades 21 studier som inkluderat 486 studiedeltagare från 72 olika länder.
Hinder för att nå hälso- och sjukvård
Resultatet visar att HBTQ+ migranter ofta möter flera hinder när de söker vård. Ett antal olika barriärer i migranters omgivning och situation påverkade möjligheten att söka vård. Ekonomiska begränsningar, brist på försäkringar, långa väntetider och språksvårigheter hade en negativ påverkan. Möjligheten att söka vård påverkades också av interna processer inom dem. Det innefattade rädsla för att bli rapporterad till myndigheter och med det riskera att deporteras. Även rädsla för diskriminering i mötet med vårdpersonal och att oroa sig för att sekretess skulle brytas innebar en ambivalens kring att våga söka vård.
Migranter som identifierar sig som HBTQ+ upplever exkludering från nödvändig vård på grund av strukturella hinder, men också på grund av personliga rädslor och tidigare negativa erfarenheter. Att säkerställa tillgänglig och inkluderande vård är essentiellt, men det kräver en djup förståelse för dessa komplexa utmaningar. Vår studie visar att barriärer till hälso- och sjukvård återfinns i många olika länder. Forskning behövs för att förstå mer om hur barriärerna kan reduceras. Det säger Tommy Carlsson som är docent och projektledare.
Mångbottnad diskriminering i mötet med hälso- och sjukvård
Resultatet lyfter fram de varierande erfarenheterna som finns när det kommer till mötet med hälso- och sjukvården. Även om flera studier uppmärksammade betydelsen och uppskattningen av bekräftande stöd förekom å andra sidan också negativa erfarenheter av interaktioner med vårdgivare. I dessa fall kan mötet med hälso- och sjukvården bli en börda för målgruppen. Diskiminering baserat på såväl rasism som homofobi och transfobi påverkade hälsa och välbefinnande allvarligt. Förutom uppenbar diskriminering och dömande attityder beskrev studier även erfarenheter av mer subtila former av illa bemötande som mikroagressioner.
Vårdbesök kan bli en stressande upplevelse när vårdpersonal uppvisar icke-bekräftande attityder och brist på förståelse. Tyvärr såg vi att diskriminering förekom i olika sammanhang. Det som står säkert är att både beslutsfattare, forskare och kliniskt verksamma behöver ta till sig av dessa resultat, säger Maria Gottvall som är docent och en av forskarna bakom studien.
Betydelsen av bekräftande vård
Resultaten understryker behovet av bekräftande bemötande där alla som söker vård känner sig trygga att berätta om identitet, besvär och behov. När väl vården var tillgänglig och bekräftande var det mycket uppskattat och nödvändigt. Hälso- och sjukvård kunde förbättra mental ohälsa som post-traumatisk stress, ångest och sömnsvårigheter. Medkännande och kunnig vårdpersonal spelade en avgörande roll i att bygga förtroende och förbättra vårdupplevelsen. Att känna sig sedd och välkomnad var centralt för deltagarna.
Ett öppet och vänligt bemötande kan betyda så mycket när du söker vård. Själva kärnan med vården är att se till patientens behov och unika situation. Det vi ser i resultaten av den här studien är att även om mycket är bra så kan vården trots allt bli bättre. Allt vilar på att patienter känner trygghet och förtroende till vården som instans och enskilda utövare, säger Tommy Carlsson.
Denna studie är en del av programmet En tryggare framtid. Projektet fokuserar på hälsa och välbefinnande bland personer som identifierar sig som HBTQ+, vilket är en förkortning av homosexuell, bisexuell, transperson, och andra queera identiteter eller könsuttryck.
Publikationen är skriven av Maria Gottvall, Osszián Péter-Szabó, Rummage Isaac, Christoffer Aaav, Erik Norgren och Tommy Carlsson. Den är publicerad i Journal of Clinical Nursing.
