Studien är genomförd som en del av forskningsprogrammet En tryggare framtid. Den undersökte personernas hälsa och välbefinnande efter det att de kom till Sverige. Studien ger värdefulla insikter i personernas motståndskraft samtidigt som den belyser strukturella och sociala problem.

Studien har titeln " Voices from the margins: A qualitative study exploring components influencing psychosocial health and wellbeing among gender minority forced migrants" och den baseras på individuella intervjuer med flyktingar som lever i Sverige. Den undersöker hur olika omständigheter i deras liv påverkar deras hälsa och välbefinnande. Det innefattar bland annat resultat om social exkludering, tillgång till och bemötande inom hälso- och sjukvård, samt attityder som de mött i samhället. Studien är genomförd av ett team bestående av personer med flykterfarenhet, forskare och kliniska representanter. Den är en av de första studierna i sitt slag i de nordiska länderna.

Utmaningar i att navigera i samhället

Deltagarna beskrev svårigheter med att anpassa sig till det svenska samhället. Även om de uppskattade den allmänna öppenheten och säkerheten för HBTQ+ personer i Sverige mötte de samtidigt betydande utmaningar. Bland annat hade de erfarenhet av en svår asylprocess och upplevde svårigheter att hitta ett säkert boende. Tillsammans med en ekonomisk osäkerhet och en press att anpassa sig till det svenska samhället bidrog det till en svår stress och osäkerhet kring framtiden.

Strukturella problem som långa och svåra asylprocesser och ett begränsat ekonomiskt stöd skapar betydande utmaningar för dessa personer. Beslutsfattare behöver fortsätta arbeta för att minska dessa hinder, för att säkerställa att flyktingar som är HBTQ+ inte utelämnas i samhällets marginaler, säger Tommy Carlsson, docent och projektledare.

Ensamhetens tyngd och social exkludering

Ensamhet hade en betydande påverkan på mental hälsa och välbefinnande. Flera deltagare hade förlorat sina tidigare vänner och sitt sociala nätverk. De kämpade med att skapa nya meningsfulla relationer men upplevde svårigheter att hitta vänner relaterat till en rädsla för social avvisning, kulturella skillnader och språkbarriärer. Det var svårt att hitta vänner att kunna anförtro sig till. Som transpersoner och icke-binära mötte de dessutom transfobi i olika sociala sammanhang.

Ensamhet är en viktig fråga med stor påverkan på hälsa och det är ett mycket relevant folkhälsoproblem som kräver mer uppmärksamhet. Den dubbla minoritetsstatusen som trans- eller icke-binär flykting innebär flera risker för diskriminering och marginalisering, säger Maria Gottvall som är en av forskarna bakom studien.

Barriärer till vård och diskriminering inom vården

Bristande tillgång till vård var ett annat viktigt ämne som deltagarna beskrev. Personerna hade upplevt utmaningar att navigera ett komplext vårdsystem, vilket innefattade att behöva hantera språkbarriärer och vänta länge för vårdbesök. När de väl kom i kontakt med vården berättade deltagare om negativa erfarenheter möten med en del vårdpersonal. Bland annat beskrev de erfarenheter av diskriminering relaterat till deras transidentitet. Dessa situationer hade fått dem att känna sig avfärdade och dömda. Det påverkade också deras vilja att söka vård i framtiden. Studien lyfter dock också fram de positiva effekterna av bekräftande och empatiska möten inom hälso- och sjukvården.

Att deltagarna hade mött diskriminering och transfobi inom vården väcker frågan om hur vi kan uppnå en jämlik hälsa i befolkningen. Bekräftande vård handlar om att skapa miljöer där människor känner sig trygga och respekterade. Att använda inkluderande språk, att säkerställa en god utbildning för vårdpersonal och att vårdpersonal signalerar en öppenhet kan hjälpa människor att känna sig mer bekväma när de söker vård, säger Tommy Carlsson.

Motståndskraft och framtida forskning

Trots de motgångar de uthärdat uppvisade deltagarna en stor motståndskraft. De uttryckte hopp och en vilja att etablera sig i det svenska samhället. De var ivriga att lära sig språket, utbilda sig och hitta arbete. Mindfulness och fysisk aktivitet användes för att upprätthålla mental hälsa. Studien lyfter fram kamratstöd som en viktig källa till förbättrad hälsa för minskad ensamhet.

Deltagarna visade en beslutsamhet att bygga upp sina liv igen och fokuserade på personlig utveckling och att lämna det förflutnas utmaningar bakom sig. Att delta i meningsfullt och bekräftande socialt stöd var mycket viktigt, säger Maria Gottvall.

Studien understryker vikten av att adressera strukturella hinder och mentala hälsoskillnader, såsom ensamhet och tillgång till vård. Kamratstöd framkom som en mycket värdefull resurs som kan förbättra välbefinnande. Under de kommande åren kommer forskarteamet bakom denna studie att gå vidare med att utveckla och utvärdera en kamratstödsintervention för flyktingar som identifierar sig som HBTQ+.

Våra resultat visar behovet av riktade psykosociala interventioner. Att förbättra tillgången till bekräftande vård och minska social isolering bör vara prioriterade områden. Just nu arbetar vi i ett långsiktigt samverkansprojekt med målgruppen för att öka kunskapen om effekten och tillämpbarheten av kamratstöd. Vi ser fram emot att fortsätta vår forskning om hur vi kan stödja migranter som lever i Sverige, säger Tommy Carlsson.

Denna studie är en del av programmet En tryggare framtid, som syftar till att förbättra den psykosociala hälsan och välbefinnandet för flyktingar som upplever intersektionella nackdelar i Sverige. En fokusgrupp i projektet är personer som identifierar sig som HBTQ+, inklusive transpersoner, icke-binära och könsöverskridande individer.

Publikationen är skriven av Maria Gottvall, Rummage Isaac, Osszián Péter-Szabó, Ronah Ainembabazi och Tommy Carlsson. Den är publicerad i Scandinavian Journal of Public Health.