Hej Anna! Idag arbetar du som adjunkt här vid Röda Korsets Högskola, men du har även varit student här.
– Det stämmer, jag läste grundprogrammet 2004-2007. Jag frilansade i mediavärlden som filmklippare, ljudläggare och ljudtekniker vid inspelningar. Jag blev sedan oplanerat gravid och förstod att jag behövde en fast inkomst. Jag hade 2,5 år kvar av studielån att låna så jag tänkte att det fick bli max en treårig utbildning. Jag sökte sjuksköterska och lärare. Jag kom in på båda utbildningarna och valde sjuksköterska. Jag hade en massageutbildning och hade jobbat en del som massör och extra genom åren på ett gruppboende så jag tänkte att sjuksköterska skulle passa. Jag valde Röda Korsets Högskola, om jag minns rätt, för det fanns en tydlig koppling till det globala perspektivet via Röda Korset.
Kan du berätta lite om din utbildning som du genomförde här?
– När jag började grundutbildningen så låg skolan på Sabbatsbergs Sjukhusområde och flyttade sedan till Teknikringen. Jag kommer ihåg att det fanns riktiga salar på Sabbatsberg. På Teknikringen var det trångt. Jag var ganska kritisk mot teoriundervisningen kommer jag ihåg. Jag hade läst antropologi och religionsvetenskap på SU och där ingick en hel del vetenskapsteori så jag var nog en krävande student.
Jag hade många fina inspirerande lärare, bland annat Gabriella Ahlenius. Det var väldigt roligt att se att hon arbetade kvar på skolan nu när jag började för ett år sedan.
Om du ser tillbaka på den tiden, vad var det som stack ut? Har du något roligt minne du vill dela med dig av?
– Det fanns en hel del äldre damer som arbetat länge på skolan när jag gick utbildningen. En lärare som jag särskilt minns var min lärare i mikrobiologi. Hon gick igenom väldigt mycket i detalj. Vi skulle kunna redogöra för virulens och patogenes för massor av vanliga och ovanliga patogener och vi hade en hemexamination som efterfrågade fragmentiserad detaljkunskap, ingen koppling till omvårdnad överhuvudtaget. Jag älskade ämnet ändå. Hon väckte verkligen mitt intresse.
Var har du jobbat sedan dess och vad lockade dig till att bli lärare på Röda Korsets Högskola?
– Under mina år som kliniskt verksam sjuksköterska var jag med och utvecklade funktionen AKA på sjukhuset där jag arbetade. Jag har handlett väldigt många blivande sjuksköterskor och kollegor genom åren. Jag hade också del i introduktionsprogram och liknande på sjukhuset. Jag har även arbetat med vårdutveckling på SÖS och haft uppdrag som VÅRDSAK för infektionsvården i regionen.
Efter många år arbetandes inom infektionsvården började tankarna gå mot att det kunde vara dags för en ny utmaning i form av att börja undervisa studenter. För 2 år sedan halkade jag på jobbet och bröt benet. Detta blev en sorts katalysator då jag under min konvalescens såg att RKH sökte adjunkter, men jag hade fullt upp med mig själv. Det grämde mig att jag inte sökte, ju mer jag tänkte på det desto mer kändes det som att det skulle passa mig perfekt att vara lärare på heltid. När benet började bli bättre hörde jag av mig till Birgitta och berättade att jag missat att söka när annonsen var ute och att detta skulle vara ett passande jobb för mig. Så här efter ett år så kan jag säga att det verkligen är ett jobb som jag tycker om. Det är också en fin känsla att vara tillbaka där allting började. Jag kan också fascineras av hur livet blir. Jag valde mellan sjuksköterska och lärare, jag blev sjuksköterska och tack vare det så är jag nu också lärare.
Hur har utbildningen påverkat dig i ditt arbetsliv?
– Tack vare lärare på Röda Korsets Högskola sökte jag mig efter examen vidare till infektionssjukvården och stannade kvar där i alla år som kliniskt verksam. Infektionssjukvård kan aldrig bli tråkigt. Det finns hur mycket som helst att lära sig. Jag återkom till Röda Korsets Högskola flera gånger för kortare kurser efter grundutbildningen. Det fanns en uppdragsutbildning i infektionssjukvård som jag gick och så fanns det kurser i katastrofmedicin som jag också gick.
