Minnesproblem, avsaknad av initiativförmåga, motivation och problemlösning är några av de hjärnfunktioner som kan påverkas hos de som har blivit utsatta för tortyr. En ny studie undersöker konsekvenser av PTSD och traumatisk hjärnskada hos tortyröverlevare och hur det påverkar traumabehandling, asylprocess och integration.
Ökad risk för att hjärnans struktur och funktion förändras
Många av dem som söker asyl uppger att de har varit utsatta för tortyr. Skador och sjukdom som uppstått behandlas och dokumenteras vid Svenska Röda Korset sex behandlingscenter för krigsskadade och torterade. Den omfattande fysiska och psykiska illabehandling som tortyr ofta innebär medför en ökad risk för att hjärnans struktur och funktion förändras, visar den aktuella studien där en genomgång av litteraturen inom ämnesområdet genomförts. Projektet har finansierats av Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering och forskare från Röda Korsets Högskola har rekryterats för att göra litteraturstudien.
– Den effekt posttraumatisk stress (PTSD) och traumatisk hjärnskada kan ha på exekutiva funktioner riskerar att göra konsekvenserna av tortyr långsiktiga. Tortyr leder i mycket hög utsträckning till psykisk ohälsa som PTSD. Till följd av olika typer av våld ökar också risken för hjärnskada, säger Miguel Diaz, lektor vid Röda Korsets Högskola och projektledare för studien ”Tortyrens påverkan på exekutiva funktioner – Konsekvenser av PTSD och traumatisk hjärnskada hos tortyröverlevare vid traumabehandling, asylprocess och integration”.
Exekutiva funktioner en förutsättning för att kunna reglera och anpassa sitt beteende
Exekutiva funktioner är ett paraplybegrepp som innefattar högre kognitiva förmågor som exempelvis minne, impulskontroll, kognitiv flexibilitet, planering, logiskt tänkande och problemlösning. Dessa funktioner krävs för att sätta upp och uppnå mål och gör det möjligt att förstå komplexa och abstrakta begrepp.
– Exekutiva funktioner är en förutsättning för att människor ska kunna reglera och anpassa sitt beteende efter förhållandena i omgivningen, så dysfunktion kan få betydande negativa konsekvenser i vardagen, i arbetsprestationer och sociala interaktioner. Neurologiskt är exekutiva funktioner huvudsakligen en produkt av hjärnans prefrontala cortex, säger Miguel Diaz.
– Litteraturstudien fokuserar på de neurobiologiska förändringarna av hjärnstrukturer som kan uppstå till följd av tortyr, framför allt traumatisk hjärnskada. Litteraturen i studien uppmärksammar specifikt risker i asylprocessen då tortyrskadade förväntas kunna minnas och återberätta detaljer om traumatiserande händelser. Tortyröverlevare som lider av exekutiv dysfunktion kan blanda ihop detaljer från tidigare händelser och har svårt att ta till sig ny information. Det är vanligt att deras redogörelser för tortyrupplevelserna är osammanhängande. Kunskap om tortyrens effekt på exekutiva funktioner kan vara avgörande för en kvalitativ asylprocess, säger Inger Wallin Lundell, lektor vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna bakom studien.
Med behandling kan många tortyröverlevare återhämta sig efter PTSD och hjärnskada. Andra patienter, i synnerhet de som lider av måttlig eller svår hjärnskada, upplever långvariga och även permanenta följdtillstånd.
Hoppas att fler som möter tortyröverlevare i sin yrkesutövning kan ha nytta av rapporten
– Initiativet till studien kom från två psykologer som arbetar på Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Skövde och Skellefteå. De har under lång tid sett att tortyröverlevare trots en framgångsrik PTSD-behandling har kvar kognitiva problem som gör integration i Sverige svår. Som en del av deras strävan att förbättra diagnostisering, behandling och medicinsk tortyrskadedokumentation startades det här projektet, och vi hoppas att fler som möter tortyröverlevare i sin yrkesutövning kan ha nytta av rapporten, säger Frida Johansson Metso, samordnare för Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering.
