Svenska Röda Korset har under våren skickat en enkät till samtliga regioner för att undersöka hur många tortyröverlevare de möter och vilken vård de erbjuds i olika delar av landet.

Ny rapport "Tillgång till vård för tortyröverlevare"

Rapporten "Tillgång till vård för tortyröverlevare" lanserades i samband med den internationella solidaritetsdagen för tortyroffer, 26:e juni.

Vid ett lanserande frukostseminarium fokuserade generalsekreterare Martin Ärnlöv på tortyrskadade personers rätt till kompetent vård, som FN:s tortyrkonvention slår fast – rätt till så full rehabilitering som svensk sjukvård kan ge, av välutbildad personal, samt medicinsk dokumentation för framtida domstolsprocesser och som skydd mot att riskera utvisning tillbaka till hemlandet och torterarna. Den aktuella rapporten bidrar tillsammans med flera andra kartläggningar som gjorts lokalt under de senaste åren till en överblick av hur rätten till rehabilitering efterlevs nationellt.

• Läs rapporten "Tillgång till vård för tortyröverlevare" här

I rapporten konstateras, i linje med tidigare regionala kartläggningar, att få regioner använder de journalkoder som möjliggör vårdplanering och synliggörande av tortyrskadade som patienter. Dessutom frågar få vårdgivare efter tortyrskador och få erbjuder specialiserad vård.

Fokus för frukostseminariet blev därför att identifiera basala hinder för att nå vård för personer med upplevelser av migration och traumatiska upplevelser från hemlandet. Under panelsamtalet lyfte SKR:s psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren flera sätt att arbeta framåt för mer jämlik vård och läkaren Ileana Ahlman, vid Region Östergötlands Flyktingmedicinskt Centrum, berättade om vikten av specialistkunskap i mötet med tortyrskadade patienter. Ida Mälarstig, forskare på Karolinska Institutet, slog hål på myterna om att traumabehandling inte kan genomföras via tolk eller i en instabil livssituation, en av anledningarna som nämndes i enkätsvaren som förklaring till varför vård inte ges.

Rekommendationer

Förutom att ge en överblick av vilka behandlingsmetoder som erbjuds traumatiserade barn och vuxna med flyktbakgrund innehåller rapporten också tre grundläggande rekommendationer för att göra tortyrskadevård tillgänglig:

1. Synliggör tortyröverlevare tydligare. Säkerställ kunskapshöjning hos vårdpersonal på olika nivåer så att patienter identifieras och därmed får bättre tillgång till vård. Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering bistår gärna i kompetenshöjande insatser.
2. Erbjud vård till tortyröverlevare på lika villkor, utan diskriminering. Alla människor ska enligt Socialstyrelsen ha ”samma goda vård över hela Sverige” och regionerna har ansvar att sträva efter personcentrerad vård som är icke-diskriminerande. Tortyröverlevare ska inte nekas vård eller nedprioriteras av skäl som exempelvis handlar om deras legala status i Sverige. Även papperslösa och asylsökande personer ska erbjudas rehabilitering. Vården får inte neka vård för att patienten inte pratar svenska.
3. Prioritera resurser till tortyrskaderehabilitering. Regionerna har ansvar för hälso- och sjukvård i Sverige och är därmed skyldiga att erbjuda rehabilitering till tortyröverlevare i enlighet med Sveriges internationella åtaganden.