Pågående projekt
Barn som överlever tortyr I Peer Support för överlevare av krig och tortyr I Processutvärdering av intensiv traumabehandling I Trygga grupper för kvinnor med dubbel våldsutsatthet I Mitt Hjärtas Syster I Relaterade projekt
Barn som överlever tortyr
Hur blir vi bättre på att upptäcka, dokumentera och behandla de fysiska och psykiska skadorna hos barn som överlever tortyr?
Röda Korsets Kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering
Ronak Tamdjidi (Svenska Röda Korset), Viktor Mauritz (Svenska Röda Korset), Isabel Petrini (Svenska Röda Korset), Julia Jennstål (Svenska Röda Korset), Ferdinand Garoff (Röda Korsets Högskola)
2022 publicerade FN en reviderad verison av sin manual för medicinsk tortyrskadedokumentation, Istanbulprotokollet. Den nya versionen av det så kallade Istanbulprotokollet har för första gången ett avsnitt om barn som utsatts för tortyr. Med utgångspunkt i de nya globala riktlinjerna vill vi utveckla kunskap och metoder för att bättre hjälpa tortyröverlevande barn. Trots att tortyr riskerar att ha speciellt allvarliga konsekvenser för barn är kunskapen om hur många som utsatts, hur vi identifierar dem i vården och andra relevanta sammanhang samt hur vi anpassar behandling och tortyrskadedokumentation mycket begränsad.
Projektet startades i september 2022 och är treårigt, finansierat av stiftelsen Hildur Nordins minnesfond. Målsättningen är att barn och unga synliggörs som offer för tortyr och därmed erbjuds kompetent rehabilitering och upprättelse, som de som brottsoffer har rätt till. Vi vill också bidra till att kvalitetssäkra tortyrskadedokumentation av barn och uppdatera traumabehandling och kognitiv testning av barn som utsatts för tortyr utifrån ny kunskap.
Peer Support för överlevare av krig och tortyr
Ruth Gottlieb (Svenska Röda Korset), Annicka Lang (Svenska Röda Korset) och Katrin Sepp (Svenska Röda Korset)
Många patienter vi möter på Svenska Röda Korsets Behandlingscenter (RKC) lider av självstigma, ensamhet, skam och tillitsbrist. Det kan vara oerhört psykiskt påfrestande att gå igenom en traumabehandling då man möter och bearbetar sina mest fruktansvärda upplevelser. För att klara det krävs det både inre mod och yttre stöd. Ett sådant stöd från personer med egen erfarenhet kallas för Peer Support.
En Peer Supporter kan vara ett kompletterande stöd till patienter som genomgår traumabehandling. En person använder sin egen erfarenhet av psykisk ohälsa och behandling för att stötta, motivera och informera andra patienter. Genom till exempel kamratstödjande samtal kan en tidigare patient möta och stötta patienter i deras känslor av ensamhet, skam och tillitsbrist.
Detta är ett 3-årigt projektet som påbörjades i juni 2024 och finansieras av Allmänna Arvsfonden. Tidigare patienter har anställts vid Svenska Röda Korsets behandlingscenter i Skövde, Göteborg och filialen i Vänersborg och kommer möta och stötta patienter i deras känslor av ensamhet, skam och tillitsbrist.
Tidigare patienter som anställda inom RKC blir en unik resurs som kan skapa en struktur för ökad delaktighet. Genom mer patientdelaktighet fokuserar det här projekt på att tillgängliggöra vård för alla. Projektet kommer att utvärderas med hjälp av Röda Korsets kompetenscenter för tortyr -och krigsskaderehabilitering.
Processutvärdering av intensiv traumabehandling
Röda Korsets Kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering
Lina Vågbratt (Svenska Röda Korset), Julia Jennstål (Svenska Röda Korset), Niklas Möller (Svenska Röda Korset), Malin Anderman (Svenska Röda Korset), Petter Tinghög (Röda Korsets Högskola)
Pilotstudie vars mål är att utforma, implementera och utvärdera ett upplägg för intensiv traumabehandling. De senaste åren har flertalet forskningsstudier visat att intensiva traumabehandlingar kan vara lika effektiva som standardbehandling när det gäller att minska symptom på posttraumatisk stress (PTSD) hos traumatiserade patienter. Givet att längre och kortare behandlingar är jämförbara finns det stora vinster med att använda ett intensivare behandlingsupplägg för såväl patient (vars lidande förkortas) som för vårdgivare (effektivare användning av resurser).
Syftet med studien är att (i) utveckla ett intensivt behandlingsprogram anpassat för personer som har traumatiserats till följd av krig, flykt eller tortyr, (ii) att analysera hur ett intensivt behandlingsupplägg påverkar denna patientgrupps psykiska mående framför allt med fokus på PTSD-symptom (kvalitativt och kvantitativt) och (iii) att undersöka vilka krav som ställs på en vårdgivare när ett intensivt behandlingsprogram implementeras i verksamheten.
Trygga grupper för kvinnor med dubbel våldsutsatthet
Hur genomför vi traumabehandling för patienter med en dubbel utsatthet: Tidigare traumatiska upplevelser till följd av krig, tortyr och förföljelse – och en akut hotsituation vid pågående våld i nära relation?
Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade, Skövde. Anna Perez Aronsson (Uppsala universitet), Elisa Hagby (Röda Korsets behandlingscenter Skövde), Georgina Warner (Uppsala universitet)
Patienter som upplever våld i nära relation har behov av säkerhetsplanering och en behandlingsplan som tar hänsyn till pågående traumatiska upplevelser parallellt med traumabehandling. I syfte att ge fler kvinnor med flyktingbakgrund och dubbel utsatthet bättre vård har forskargruppen vid Uppsala universitet initierat ett brukardrivet forskningsprojekt. Projektet har fler delar, bland annat att agera uppsökande och möta kvinnor på arenor där de befinner sig av andra skäl (som Öppna förskolan och SFI), ett samarbete med Nationellt Center för Kvinnofrid och ett delprojekt tillsammans med Svenska Röda Korset för att bättre kunna välkomna patienterna.
Det aktuella forskningsprojektet utvärderar en gruppintervention för kvinnor med dubbel utsatthet som tagits fram utifrån en genomförd litteraturstudie och i samråd med kvinnor med egen erfarenhet. Gruppinterventionen är tänkt att validera kvinnornas upplevelse och bryta isolering samt ge deltagarna grundläggande stöd i känsloreglering, sociala relationer och färdighetsträning. Forskargruppen kommer utvärdera om gruppinterventionen upplevdes positivt och om den var hjälpsam, också i relation till ordinarie behandling av posttraumatisk stress. Som en viktig del stärks också det lokala samarbetet med sociala myndigheter i Skövde, kring patientgruppen.
Mitt hjärtas syster
Röda Korsets Kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering
Linda Jolof (Svenska Röda Korset), Anette Carnemalm (Svenska Röda Korset), Patricia Rocca (Svenska Röda Korset), Marie Karlsson (Malmö universitet)
Trots att PTSD/traumarelaterade symtom är lika vanligt hos män som hos kvinnor, är kvinnor underrepresenterade vid Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigs- och tortyrskadade i Malmö (RKC Malmö). Projektet ”Mitt hjärtas syster” fokuserar på frågor som berör jämlikhet/jämställdhet/ Globala målen för hållbar utveckling/skydd av liv och hälsa samt rätten till sjukvård som en mänsklig rättighet när det gäller behandling av traumarelaterade symtom. Målsättningen är att utifrån kunskap om kvinnors specifika upplevelser och behov kunna erbjuda behandling för fler kvinnor. Projektet har hittills avslutat två delmoment: En litteraturstudie över kvinnliga flyktingars hälsa och befintliga anpassade interventioner och en intervjustudie med före detta patienter och vårdpersonal rörande insatser för kvinnliga patienter.
I den pågående fasen utvärderas en gruppintervention tillsammans med Malmö universitet, baserat på den tidigare producerade kunskapen.
Relaterade projekt
Här hittar du forskning vid Röda Korsets Högskola, i samarbete med Svenska Röda Korset, som startade före kompetenscentrets start 2020 men berör samma patienter.
Physical Activity Intervention for Trauma Afflicted Refugees
PhD project in collaboration with Swedish Red Cross University and KI.
Fredrik Saboonchi (PI), professor, Swedish Red Cross University; Henrik Nilsson, PhD student, Swedish Red Cross University and KI; Maria Gottvall, PhD, Swedish Red Cross University; Catharina Gustavsson, PhD, affiliated researcher Swedish Red Cross University.
PhD project in collaboration with SRCTC and KI.
Fredrik Saboonchi (PI), professor, Swedish Red Cross University; Henrik Nilsson, PhD student, Swedish Red Cross University and KI; Maria Gottvall, PhD, Swedish Red Cross University; Catharina Gustavsson, PhD, affiliated researcher Swedish Red Cross University.
The project is funded by Forte for 3 years. Refugees with prolonged and repeated experiences of trauma are subjected to high levels stress-related health problems and increased risks of lifestyle diseases. Post-traumatic stress disorder (PTSD) is frequently diagnosed in these groups. Regular physical activity has been associated with e.g., improved physical and mental well-being, and decreased risk of lifestyle diseases. People with PTSD are known to be much less likely to engage in physical and social activities.
The aim of the first part of the project is to explore trauma afflicted refugees' experience of participating in physical activity as part of their treatment for complex PTSD. Focus group discussions with adult Arabic-speaking men and women that have participated in physical activity as part of their treatment at the SRCTC during the last five years.
The aim of the second part of the project is to assess and evaluate the efficacy of a brief multicomponent physical activity intervention on symptoms of PTSD, emotional distress and general health and well-being among trauma afflicted refugees. A randomized controlled trial design with waitlist control group will be used. The intervention and data-collection for this stydy is ongoing.
Another study, included in this project aims to assess the prevalence of PA among asylum seekers and to examine the differences in PTSD symptom severity between asylum seekers with different levels of physical activity, and to examine the associations between exposure to torture, PA, and PTSD.
Fredrik Saboonchi (PI), professor, Swedish Red Cross University; Henrik Nilsson, PhD student, Swedish Red Cross University and KI; Maria Gottvall, PhD, Swedish Red Cross University; Catharina Gustavsson, PhD, affiliated researcher Swedish Red Cross University.
Access to basic services for migrants during COVID-19
Researchers from Sweden: Johanna Saunders, Swedish Red Cross, Keenan Allen, Swedish Red Cross, Maite Zamacona, Swedish Red CRoss, Charlotta van Eggermont Arwidson, MSc, PhD student, Swedish Red Cross University
As a global humanitarian network with a presence in 192 countries, the International RCRC movement (the Movement) approaches migration from a purely humanitarian perspective. The Movement uses a deliberately broad description of migrants to include all people who leave or flee their home to seek safety or better prospects, usually abroad, and who may be in need of protection or humanitarian assistance. RCRC actors seek to respond to humanitarian needs and address risks and vulnerabilities, without seeking to encourage, discourage or prevent migration. As auxiliaries to states in the humanitarian field, National Societies work to address the protection and assistance needs of migrants all along their journeys, regardless of their legal or migratory status, in accordance with the Fundamental Principles of the Movement.
Post migration stress and mental health among refugees
PhD project started in 2015 in collaboration between the Swedish Red Cross, the Swedish Red Cross University and Karolinska Institutet. The project was partially funded by Swedish Research Council for Health, Work Life and Welfare, the Swedish Ministry of Employment, and the Swedish Red Cross. Andreas Malm, psychologist and PhD student, KI, Swedish Red Cross University, SRC; Petter Tinghög, main supervisor, Swedish Red Cross University, KI; Jurgita Narusyte, co-supervisor, KI.
The aim of the project was to increase the knowledge on post-migration stress and its associations with mental ill health among refugees. This included the development a new instrument for assessing refugee-related post-migration stress, the Refugee Post-Migration Stress Scale (RPMS).
The project resulted in a thesis for licentiate degree defended on June 21st, 2021. The title of the thesis is Post-migration stress and mental health among refugees: a population-based survey among refugees from Syria recently resettled in Sweden.
Health supports in the care of asylum seekers in Sweden - Care practices and experiences of support regarding mental health and Covid-19 during the asylum process
PhD project in collaboration with KI.
Charlotta van Eggermont Arwidson, MSc, PhD student, Swedish Red Cross University; Petter Tinghög, PhD, associate professor, Swedish Red Cross University; Kristina Gottberg, PhD, KI; Jessica Holmgren, PhD, associate professor, MDH
The number of people in the world who has fled for their lives is at record high according to the UN refugee agency (UNHCR). Some of these refugees have applied for asylum in Sweden. Previous research has shown that refugees have high risks of developing health problems, especially mental ill-health. In addition, recent developments related to the global COVID-19 pandemic, have posed new challenges for the health of vulnerable groups. All though evidence is sparse, early findings suggest that the pandemic has exposed and exacerbated health disparities, showing disproportionate mortality and morbidity rates amongst migrants and minority ethnic groups. In Sweden governmental agencies provide asylum seekers with housing and a daily allowance to cover basic needs, but civil society actors have come to play a more significant and central role in the support and care of asylum seekers in recent years. The aim of this project is to increase the knowledge on how this development is experienced by civil society actors and asylum seekers, more specifically, increase the knowledge on care practices and experiences of support regarding mental health during the asylum process as experienced by volunteers from civil society and asylum seekers.
The project is divided into three sub-studies as follows:
- Civil society actor’s perceptions on available care practices regarding mental health for asylum seekers.
- Civil society actor’s experiences of the support they receive themselves in the care of asylum seekers.
- Asylum seekers experiences of their need of care and support regarding mental health and Covid-19, and experiences on how it is dealt with by themselves and by civil society actors.
Resiliency, Mental Health and Social Participation among Refugees
Resilience, Mental Health and Social Participation among Refugees (RMSR) är ett sexårigt forskningsprogram som bedrivs vid Röda Korsets Högskola i nära samarbete med Karolinska Institutet. Programmet syftar till att stärka den vetenskapliga kunskapsbasen om hälsa och sociala förhållanden bland människor som har flytt krig och förföljelse.
Utsatthet för svåra levnadsförhållanden, traumatiserande upplevelser och förluster ökar flyktingars sårbarhet. Trots detta har flyktingar alltid visat en anmärkningsvärd styrka och förmåga till anpassning till livet efter flykten. RMSR syftar till att förstå denna motståndskraft.
Forskarna inom RMSR-programmet använder sig av tvärvetenskapliga metoder för att bredda och fördjupa kunskap om risk- och skyddsfaktorer i flyktingars liv och fokuserar specifikt på förhållanden som främjar psykisk hälsa, socialt deltagande och resiliens vid vidarebosättning.
Recruiting vulnerable groups to research by empowering culture and language-concordant guides
Monir Mazaheri, PhD, associate professor, Swedish Red Cross University
Många flyktingar och asylsökande har genom åren nått Sverige. Landet har under de senaste åren upplevt ett inflöde som saknar motstycke i historien. Dessa grupper och individer är underrepresenterade i forskningsstudier. Enligt litteraturen är det fallet för låginkomsttagare, analfabeter, minoriteter och etniska grupper samt människor i utsatta miljöer. En stor del av forskningsresultat inom hälsovetenskap är baserat på majoritetspopulationer, där de ovan nämna grupper ofta inte inkluderas. Vi behöver veta mer om de grupper som är underrepresenterade i forskningen för att kunna planera samhällsresurser inklusive hälso- och sjukvården.
Syftet med studien är att utvärdera ett kultur- och språköverensstämmande program för att rekrytera flyktingar och asylsökande till forskning. En grupp med syrisk, eritreansk och somalisk bakgrund ("enkätguider") utbildades i ett särskilt program för att senare distribuera enkäter bland personer med samma bakgrund. Alla enkätguider, forskare och volontärer intervjuades före och efter sitt arbete (n=29) för att ta reda på deras uppfattning och förväntningar innan, och deras upplevelser av genomförande efteråt. Resultatet kommer att belysa barriärer och möjligheter av att använda personer från samma kultur- och språkgrupp för att kunna inkludera större grupp av deltagare i forskningsstudier. Slutsatser kan vara överförbara till andra situationer, till exempel utsatta patientgrupper eller grupper av olika minoriteter.
Stakeholders perceptions and experiences regarding Mental Health and Social Participation among newly arrived immigrants
Per Ekstrand, PhD, associate professor, Swedish Red Cross University; Mia Kraft, MSc, Swedish Red Cross University; Charlotta Tegnestedt, MSc, Swedish Red Cross University; Petter Tinghög, PhD, associate professor, Swedish Red Cross University; Ann Hägg Martinell, PhD, Sophiahemmet Högskola, Marja Schuster, PhD, Swedish Red Cross University; Henrik Eriksson, PhD, University West; Joacim Larsen, PhD, Academic Primary Health Care Centre Stockholm County Council
By utilizing a Delphi technique, the aim of this project is to describe perceptions and experiences among Stakeholders about their possibilities to respond and address questions regarding social participation and mental health among newly arrived refugees in Sweden. The project is based on data collected within the workpackage 3 in the research program “Mental health, Social participation and Resilience among Refugees” funded by the Swedish Research Council for Health, Working Life (Forte). Data are collected and dataanalysis are conducted and four manuscript are being prepared within the project.
Data are collected and the following articles related to the project are published or in manuscript:
- Larsen, J., Eriksson, H., & Hägg Martinell, A. (2021). A Scoping Review of Delphi Studies Concerning Social Participation of Refugees in Health Services. JAMK Journal of Health and Social Studies, e1–e10. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-3763
- Hägg Martinell, A., Eriksson, H., Ekstrand, P., Schuster, M., & Larsen, J. (2021). Social Participation as Reported by Civil Servants and Volunteers Working with Newly Arrived Immigrants in Sweden : Qualitative Data from a Delphi Study. Journal of Identity and Migration Studies, 15 (1), 98–114. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-4012
- Ekstrand, P., Schuster, M., Eriksson, H, Hägg-Martinell, A., Larsen, J., & Tegnestedt, C. The meaning of health among newly arrived immigrants – A qualitative study from stakeholders’ perspectives.
- Schuster, M., Kraft, M., Hägg-Martinell, A., Larsen, J., Eriksson, H. Ekstrand, P. Sustainable and inclusive communities: Social integration of newly arrived immigrants as described by stakeholders
- Hägg-Martinell, A., Eriksson., H, Tinghög, P, Ekstrand, P., Schuster, M. Sigvardsdotter E, Silow-Kallenberg K and Larsen, J. A Delphi study on expert views on factors that hinder or enable newly arrived immigrants to establish themselves in the Swedish society.
