Digital traumabehandling
Omställningen till behandling på distans skedde i varierande utsträckning på alla RKC:erna under pandemin. De insatser som erbjöds på distans var individuell psykologisk behandling, kuratorssamtal, samverkans- och SIP-möten, läkarsamtal och bedömningar, fysioterapi i grupp, samt andra grupper för patienter respektive anhöriga. En genomgripande rutin för bedömningssamtal på distans togs också fram för gemensam användning inom RKC. Insatserna erbjöds via videosamtal istället för på plats, ibland även via telefonsamtal, och de digitala plattformar som användes för videosamtal var Microsoft Teams och Care Connect.
Erfarenheterna utvärderades kvantitativt och kvalitativt. Många kommentarer handlade om den tekniska utrustningen men behandlarna delade också viktiga tankar om vad som kan gå förlorat i ett möte när behandling sker på distans, samt vad som kan behöva beaktas i ett sådant möte. Nackdelarna som framkom belyser vikten av att hitta lösningar för att kunna göra nödvändiga kliniska bedömningar genom det digitala formatet. En viktig slutsats är att både patienternas och behandlarnas inställning till att bedriva behandling på distans överlag var positiv. I en kontext där alternativet var att ingen behandling alls kunde genomföras var alltså det digitala formatet användbart.
Får patienterna lika god effekt av digital PTSD-behandling som om de möter sin behandlare fysiskt?
Vid en översiktlig genomgång av kunskaps- och forskningsläget kan man se att två evidensbaserade terapiformer för PTSD med gott forskningsstöd för videosamtal är Cognitive Processing Therapy (CPT) och Prolonged Exposure (PE). I de studier som har gjorts dras slutsatserna att videobaserad PE och CPT kan ses vara jämförbart med behandling ”ansikte mot ansikte”. Samtalen i just traumafokuserad behandling handlar ofta om väldigt intensiva, privata upplevelser. Obearbetade känslor av rädsla, sorg, skuld och skam kan vara svåra att konfronteras med på egen hand, men också i terapeutens närhet. Den upplevda distansen som skapas mellan patienten och behandlaren när de är rumsligt åtskilda kan enligt vissa vara en möjlig anledning till att behandling för PTSD/trauma lämpar sig väl för just videosamtalsformatet.
Ett annat intressant fynd är att patientens nöjdhet med vården samt om det är möjligt att bygga en god terapeutisk allians vid videobaserad behandling, beror mer på att patienten har kunnat vara delaktig i valet av behandling via video, än själva videoformatet i sig. Behandling på distans är inte optimalt för alla och ett av Digitaliseringsprojektets viktiga lärdomar är att inte digitalisera mer än vad som är nödvändigt. Det kommer samtidigt finnas de patienter som endast har förutsättningar för, eller kanske till och med föredrar, att delta i behandling på distans.
Trots den ökade förekomsten av behandling på distans är ofta slutsatsen att forskningsunderlaget kring det digitala vårdbesökets effektivitet överlag behöver utökas. Studier baserade på behandling för krigsveteraner, samt terapiformer utifrån terapiinriktningen kognitiv beteendeterapi, förekommer oftast. Detta begränsar generaliserbarheten. Genom arbetet med Digi¬taliseringsprojektet har det konstaterats att forskning kring digitala behandlingsmetoders effektivitet för RKCs målgrupp saknas, och det finns anledning att fylla dessa kunskapsluckor. RKCs behandlingsverksamhet står för en majoritet av den i Sverige befintliga specialistvården för traumapatienter med krigserfarenheter. Utifrån detta kan RKC tyckas vara den bäst lämpade aktören att leda en sådan kunskapsutveckling.
I rapporten har du fördjupat dig i vad digitalisering av patientkontakt kan betyda. Vilka fördelar ser du med fortsatt digitalisering?
Den kanske mest uppenbara fördelen är möjligheten att kunna nå patienter som av olika anledningar inte kan komma till våra mottagningar, och på så sätt öka tillgången till vård. Genom digitala interventioner skulle det också vara möjligt att erbjuda visst stöd i väntan på traditionell behandling ”ansikte mot ansikte”, såväl som efter avslutad behandling. Företeelsen att kombinera behandlingssessioner ”ansikte mot ansikte” med teknologi har funnits länge inom vården men begreppet behandling i blandformat har etablerats relativt nyligen. I blandformatet förenas fördelarna med det direkta mötet mellan behandlare och patient med möjligheten att stötta patienten i arbetet som sker under veckans resterande timmar, genom stöd till självhjälp.
Ytterligare fördelar med blandformatet är just möjligheten att kombinera olika format, istället för att helt behöva gå över till ett digitalt format. Integrationen av teknik i den kliniska vardagen kan genom blandformatet få ett mer naturligt sammanhang, vilket har visat sig ha en positiv inverkan på acceptansen hos de som använder sig av de digitala lösningarna. Jag ser flera fördelar med fortsatt digitalisering, under förutsättningen att de inblandade individerna (patienter och behandlare) får möjlighet att bidra med tankar och erfarenheter kring de behov som digitala lösningar skulle kunna fylla, samt nyttan det kan bidra till.
Kommer Röda Korsets behandlingscenter fortsätta arbeta med digitalisering?
PInom avdelning Hälsa och Vård finns en långsiktig planering för digital utveckling och Digitaliseringsprojektet var bara en av flera redan pågående aktiviteter. Projektets lärdomar och rekommendationer finns nu samlade i rapporten ”Ska vi inte ses på riktigt? Digitala vårdbesök på Svenska Röda Korset” och kan utgöra en grund för kommande utvecklingsarbetet. Hur den fortsatta digitaliseringen av just RKCs behandlings- och stödverksamhet kommer se ut framöver är däremot ännu inte helt klart.
Röda Korsets behandlingscenter i Malmö
Verksamheten erbjuder psykologisk behandling och fysioterapeutiska insatser till vuxna med en migrationsbakgrund som traumatiserats till följd av tortyr, krig och/eller flykt.
