Personer som utsatts för tortyr kan ha svårt med minne, motivation, planering och känsloreglering. I forskningsprojektet "Tortyrens påverkan på exekutiva funktioner” gör vi en kunskapsöversikt för att tillgängliggöra forskning om patienternas svårigheter.
Vilka ingår i projektet?
Elisabeth Axelsson är leg psykolog på RKC Skövde där hon arbetar med behandling, tortyrskadeutredningar och handledning. Elisabeth har arbetat med överlevare av krig och tortyr sedan 2005. Hon har tidigare arbetat i både primärvård och skola, då mycket med utredningar av kognitiva svårigheter och neuropsykologisk problematik hos barn.
Annika Westergren är leg psykolog på RKC Skellefteå där hon arbetar med behandling och tortyrskadeutredningar. Annika har tidigare arbetat inom barn- och ungdomspsykiatrin med framför allt komplex traumatisering och neuropsykologisk/-psykiatrisk utredning.
Miguel Diaz är högskolelektor, Ph.D, och har disputerat i biomedicin och fysiologi. Hans forskningsintressen handlar om stressneurobiologi, som undersöker sambandet mellan humörtillstånd, kortisol och prestation. Under de senaste tio åren har han undervisat fysiologi och biokemi på grundnivå i olika länder i Europa och Sydamerika, idag på Röda Korsets Högskola.
Inger Wallin Lundell är studierektor, med.dr., lektor på Röda Korsets Högskola, och leg sjuksköterska och specialistsjuksköterska. Hennes forskningsintresse är huvudsakligen inom området hälsa för ungdomar och unga vuxna med fokus på unga kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa. Ingers avhandlingsarbetet handlade om PTSD i relation till tidig abort.
Hur uppstod projektet "Tortyrens påverkan på exekutiva funktioner"?
– Vi som arbetar på Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade (RKC) har noterat hur personer med tortyrskador kan ha extra svårt med minne, koncentration, att organisera eller planera sitt liv. Då uppstår problem i vardagen, i kontakt med socialtjänst, vården, SFI och andra aktörer – integrationsmöjligheter och traumaterapi blir svårare. Vissa symtom kan kvarstå även efter en framgångsrik PTSD-behandling. I många fall har det varit svårt att ställa rätt diagnos – beror patientens problem på PTSD, eller exempelvis förvärvad hjärnskada? Tortyr som innehållit slag mot huvudet, kvävning, dränkning, näringsbrist och långvarig extrem stress ökar risken för båda.
Vi såg därför ett behov av att djupdyka i hur tortyr och posttraumatisk stress (PTSD) påverkar de så kallades exekutiva funktionerna, för bättre bedömning och mer anpassade behandlingsupplägg. Ett specifikt problem vi ser är att patienterna som är asylsökande kan ha svårt att minnas, förklara och bevisa vad de varit med om i kontakt med Migrationsverket – just för att de är traumatiserade, och PTSD-problematiken påverkar kognitiva förmågor. Litteraturstudien kan därför också blir en del av vår tortyrskadedokumentation, ett sätt att enkelt tillgängliggöra kunskap om PTSD:s påverkan på minne och andra exekutiva funktioner för Migrationsverket.
Vad är exekutiva funktioner och varför är de viktiga?
– Exekutiva funktioner är ett samlingsbegrepp för flera högre kognitiva processer, eller strukturer, som gör det möjligt att organisera och reglera sitt beteende – exempelvis att planera, minnas, styra, anpassa och övervaka sina handlingar, hitta nya sätt att lösa problem när de gamla inte fungerar, reglera känslor, fatta beslut och förutse konsekvenser av olika handlingsalternativ. Det finns en naturlig variation i sådana funktioner hos oss alla, och förmågorna påverkas också av mer tillfälliga faktorer som till exempel sömnbrist.
På behandlingsmottagningarna ser vi hur våra krigsskadade och torterade patienter exempelvis har svårt med att berätta saker i ordning, så de verkar ofta förvirrade. De går vilse och kommer ofta försent till möten, vilket skapar konflikter. Är de i mataffären glömmer de något och behöver, frustrerade och trötta, gå och handla flera gånger per dag. De kan ha svårt att initiera beteenden – som att boka tid hos vården. Och har de väl bokat tid, minns många inte varför de har gått till doktorn när de är där – och tar därför upp andra saker än det som var viktigast, så vårdbesök blir ineffektiva och skapar frustration. Många traumatiserade kan inte bibehålla koncentration eller planera sin dag och kan därför verka omotiverade. De kan också få problem med läxor, hemuppgifter och jobb – de gör klart något, men glömmer att kolla om det är rätt, så de begår misstag och verkar slarviga. Det kan påverka om de klarar skolan eller kan behålla ett jobb.
Hur kan det här forskningsprojektet hjälpa era patienter?
– Det är viktigt att kunna bekräfta patienten och anhöriga i de svårigheter de upplever och att utifrån kunskap om hjärnan göra en god bedömning för att kunna anpassa traumabehandlingen efter patientens förmågor. Det är också viktigt, för att minska patienternas stress, att kunna förklara för myndigheter och andra aktörer vilka svårigheter det kan handla om.
Vi hoppas att det här projektet kan leda till ökad kunskap hos oss och andra, och att det kan ge upphov till fortsatta studier om hur vi kan bedöma och behandla den här sortens problematik. I ett nästa steg skulle vi vilja utforska vilka utredningsmetoder som är bäst för våra patienter för att få ett så bra underlag som möjligt i bedömning, behandling och tortyrskadeutredningar.
RKC Skövde
RKC Skellefteå
Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade finns på sex orter i Sverige och erbjuder traumabehandling för personer som varit med om traumatiska händelser i form av krig, tortyr och flykt. Behandling bedrivs individuellt och i grupp och vi har också anpassad verksamhet för familjer och barn.
