Andreas Malm arbetar som psykolog på Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade, Malmö. Licentiatavhandlingen Post-migration stress and mental health among refugees: a population-based survey among refugees from Syria recently resettled in Sweden lades fram den 21 juni 2021 på Röda Korsets Högskola, Huddinge.
Studien du gjort gör dig till en av dem som kan mest om hur personer som flytt inbördeskriget i Syrien och nu bor i Sverige mår. Vad vill du lyfta fram?
- I vår studie framkom att förekomsten av psykiska ohälsa är hög bland nyanlända flyktingar från Syrien. Varannan deltagare uppfyller kriterier för åtminstone en av de former av psykisk ohälsa som vi inkluderade: ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) samt lågt välbefinnande. Ungefär 4 av 10 lider av depression och 3 av 10 uppfyller kriterier för PTSD. Resultatet ligger i linje med annan forskning av olika flyktinggrupper som gjorts under senare år, och det är en betydligt högre nivå av ohälsa jämfört med hur det ser ut i befolkningen som helhet.
Var det något som förvånade dig i era resultat?
- Något av det mest skrämmande var hur stor andel som uppgav att de utsatts för tortyr. Att tortyr är vanligt i Syrien är ingen nyhet, men det är ändå chockerande att så många som 3 av 10 uppgav att de har torterats. Tortyr, som är ett särskilt svårt trauma, är en av de starkaste prediktorerna för psykisk ohälsa bland flyktingar.
Ni lyfter familjeåterförening som viktig för hälsan. Berätta mer!
- Omkring två av tre syrier rapporterade upplevelser av påtvingad separation från eller förlust av familjemedlemmar. Vi vet från tidigare forskning att familjeseparation innebär ökad risk för psykisk ohälsa. Att få återförenas har också visat sig ha en positiv inverkar på måendet, vilket visar på betydelsen av rätt till familjeåterförening för flyktingar.
Här finns artikeln att läsa:
Din forskning handlar om hur postmigrationsfaktorer påverkar hälsa. Vilka påverkar mest?
- Forskning kring postmigratoriska faktorer undersöker hur levnadsvillkor efter flykt påverkar hälsan. Samband mellan arbetslöshet, ekonomiska svårigheter och diskriminering och psykisk ohälsa är väl belagda, även i befolkningen som helhet – och det är faktorer som ofta förekommer bland flyktingar. Det finns också starkt forskningsstöd för att mer flyktingspecifika faktorer. Hit hör tillfälliga uppehållstillstånd, att inte få återförenas med sin familj och att ha suttit i förvar under asylprocessen.
- Att postmigratorisk stress kan leda till ökad psykisk ohälsa behöver uppmärksammas, men det är också viktigt att tänka på att sambandet kan gå i andra riktningen – psykisk ohälsa ökar risken för att drabbas av ekonomiska svårigheter.
Du har utvecklat en ny skala för att identifiera postmigrationsfaktorer, the Refugee Migration Stress Scale (RPMS). Vad ser du för användning för den?
- RPMS är tänkt att kunna användas i forskning för att studera samband mellan postmigratorisk stress oss psykisk hälsa hos flyktingar. Man kan också tänka sig att den kan användas i klinisk verksamhet, exempelvis för att undersöka om det går att se samband mellan omfattningen av postmigratorisk stress och utebliven effekt av traumafokuserad behandling.
- Den skala vi tagit fram är fortfarande under utveckling, en reviderad version har nu använts i en uppföljningsstudie. I den har en domän som handlar om instabilitet och osäkerhet inför framtiden lagts till. Den rymmer frågor om rädsla för att tvingas återvända till sitt forna hemland, otryggt boende samt oro inför kommande beslut från myndigheter.
Hur ser sambandet mellan PTSD och postmigrationsfaktorer ut?
- Flera studier har visat att postmigratoriska faktorer förklarar en större del av PTSD-besvären än vad tidigare traumatiska upplevelser gör. I vår studie ser vi att personer med PTSD och annan form av ohälsa uppvisar högre nivåer av postmigratorisk stress och vi vet att upprepade upplevelser av potentiellt traumatiska händelser medför en ökad risk för PTSD.
- Hos personer med PTSD finns en sårbarhet för nya påfrestningar. Återhämtning efter traumatiska upplevelser kan underlättas av en stödjande omgivning, av trygghet och förutsägbarhet. För många flyktingar ser vardagen i det nya hemlandet inte ut på det sättet – tillvaron präglas i stället av socioekonomisk utsatthet, avsaknad av socialt stöd, oro för familj som befinner sig där kriget fortfarande pågår eller otrygghet orsakat av att ens uppehållstillstånd håller på att löpa ut.
Hur kan era resultat bidra till förbättrad traumabehandling?
- I behandlingsarbete med flyktingar kan kunskap om hur postmigrationsfaktorer påverkar innebära att fler väljer att kartlägga och försöka undanröja faktorer som bidrar till postmigratorisk stress. Detta bör inte göras på bekostnad av traumafokuserad behandling, som många gånger är nödvändig vid PTSD. Snarare bör arbetet med att minska den postmigratoriska stressen ses som något som kan göras parallellt med traumafokuserad behandling, eller som insatser för att skapa förutsättningar för traumafokuserad behandling.
- I behandlingen på Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade ser vi inte bara den negativa inverkan av postmigratorisk stress, utan också de positiva följderna av att stressen blir lägre; hur oro och sömnsvårigheter minskar när någon får en anställning, hur mardrömmarna blir färre när förstahandskontraktet på lägenheten undertecknats, eller hur hoppet om en bättre framtid tänds när ett svenskt medborgarskap beviljas.
- Minskad postmigratorisk stress kan ha en positiv inverkan på den psykisk hälsan, men det kan också vara så att framgångsrik behandling av PTSD och annan problematik leder till en minskad upplevelse av postmigratorisk stress. Det saknas fortfarande i stor utsträckning kunskap kring hur postmigratorisk stress inverkar på behandling, något som framtida forskning behöver fokusera på.
Läs hela artikeln:
