Kvinnor som tvingats fly sitt hemland och som utöver migrationsrelaterad ohälsa dessutom bär på erfarenheter av våld i nära relation lider en särskild risk av att inte nås av stödjande insatser och vård. Kvinnor med sådan dubbel våldsutsatthet är målgruppen för projektet ”Trygga grupper” som initierats av en forskargrupp från Uppsala universitet. En del av projektet genomförs på ett av Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade.
Centret erbjuder en gruppbehandling för kvinnor med dubbel våldsutsatthet, och den gruppinterventionen kommer att utvärderas vetenskapligt inom ramen för projektet. Gruppbehandlingen valdes ut som intervention efter en litteraturöversikt och i samråd med en grupp kvinnor med egna erfarenheter av migration och våld i nära relation. Att det blev en gruppintervention berodde på hypotesen att formatet skulle kunna bidra till att bryta social isolering bland kvinnorna och möjliggöra att utforska delade erfarenheter. Interventionen som valdes ut kallas STAIR (Skills Training in Affective and Interpersonal Regulation) och består av färdighetsträning i två steg: känslomässig reglering och interpersonella relationer. Deltagarna tränar sig exempelvis, via rollspel, att säga nej och att uttrycka sina behov. De samtalar också kring hur tidigare relationella erfarenheter kan ha påverkat hur man möter sin omgivning idag. Utöver detta arbetar centret med att stärka samarbetet med lokala myndigheter i Skövde, för att bättre kunna bemöta de psykosociala behov som deltagarna kan ha.
Vilka ingår i projektet?
Projektledare är Anna Perez Aronsson och Georgina Warner. Anna är doktorand vid Uppsala universitet på institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Anna är utbildad folkhälsovetare och läkare. Georgina är docent vid Uppsala universitet på institutionen och handledare för projektet i sin helhet. Fem kvinnor med egna erfarenheter av migration och könsbaserat våld arbetar också i projektet.
Hur uppstod idén till projektet?
Att ha upplevt potentiellt traumatiserande händelser av olika typer ökar risken för psykisk sjukdom – men all traumatisering behandlas inte på samma platser i vården. Personer som upplevt krig, förföljelse och flykt har många specifika behov kopplat till livet i exil, och erbjuds behandling på Röda Korsets behandlingscenter. Kvinnor med upplevelser av familjevåld hänvisas till andra typer av vård och stöd, exempelvis via kvinnojourer. Ofta skapar dubbel våldsutsatthet otydlighet i vårdkedjan och behandlingsinsatserna är sällan anpassad för personer som exempelvis både lever i en hotfull nära relation och dessutom har traumatiska upplevelser att bearbeta som ligger långt tillbaka i tiden.
Projektets ambition är att besvara frågor om hur vi kan nå kvinnor med dubbel utsatthet och hur kan vi erbjuda behandling som upplevs hjälpsam för deltagare och samtidigt genomförbar för behandlare inom olika verksamheter.
Vad ser ni att projektet kan ha för betydelse för målgruppen?
Ett ledord för projektet är genomförbarhet. Gruppinterventionen valdes ut med hänsyn till att den ska kunna användas i olika sorters verksamheter. STAIR är manualbaserad, lätt att förstå sig på för behandlare och adresserar traumarelaterade symtom utan att direkt arbeta traumafokuserat eller exponerande. Behandlingen ska fungera stabiliserande och har ett tydligt fokus på att stärka de kvinnor som deltar. Förhoppningen är att den ska bidra till att målgruppen känner sig bättre rustade för vardagen och för eventuella kompletterande insatser (exempelvis traumafokuserad behandling).
Att utvärdera gruppinterventionen på på mottagningen är en del av flera i Pérez-Aronssons doktorandprojekt, som bland annat även innehåller uppsökande interventioner för att nå ut till målgruppen via öppna förskolan.
