Titel: Biträdande professor i medicin
Institution: Hälsovetenskapliga institutionen
Tel: +46(0)8 - 587 516 44
E-post: marie.svedberg@rkh.se
ORCID: 0000-0002-1075-8515
Disputationsår: 2005
Avhandling: Regulatory mechanisms and plasticity of nicotinic receptors in transgenic mice overexpressing human beta-amyloid (APPswe) and acetylcholinesterase: implications for Alzheimer’s disease.
Länk till avhandlingen: https://openarchive.ki.se/xmlui/handle/10616/43402 ResarchGate: https://www.researchgate.net/profile/Marie-Svedberg
LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/marie-svedberg-93149a5a/
Om mig
Jag har en bakgrund som farmaceut men har länge arbetat med den medicinska forskningens utmaningar och frågeställningar. Jag disputerade vid Karolinska Institutet 2005 med fokus på receptorfarmakologi och Alzheimers sjukdom. Efter min disputation genomförde jag olika postdoc-projekt, jag introducerades för hjärnavbildningstekniker som positronemissionstomografi (PET), och utvecklingen av potentiella biomarkörer för att visualisera sjukdomsprocesser i hjärnan. Därefter arbetade jag som senior lab manager vid Karolinska Institutet. Genom åren har jag arbetat med flertalet forskningsprojekt med inriktning på neurologiska sjukdomar, men även neuropsykiatriska tillstånd, såsom depression och bipolär sjukdom. 2018 antogs jag som docent i medicinsk vetenskap, och jag har erfarenhet av att undervisa på grund- och avancerad nivå. Idag arbetar jag som biträdande professor i medicin vid Röda Korsets Högskola.
Forskningsprofil
Min forskning fokuserar huvudsakligen på neuropsykiatriska och neurodegenerativa tillstånd. Målet är att förstå de komplexa sambanden mellan olika biologiska markörer och de strukturella förändringarna som finns hos patienter med dessa tillstånd. Att studera biomarkörer är viktigt av flera anledningar, bland annat för att identifiera specifika sjukdomstillstånd i ett tidigt stadium, innan kliniska symptom blir uppenbara. Detta ökar förutsättningen för tidig intervention och behandling, vilket kan bromsa sjukdomens progression och förbättra livskvaliteten för patienterna.
Med min forskning vill jag också få en fördjupad förståelse för hur olika risk- och livsstilsfaktorer samt farmakologisk behandling påverkar personer med långvariga sjukdomstillstånd. Många läkemedel som används för att behandla symptom vid neurodegenerativa tillstånd är olämpliga för äldre. Jag använder nationella kvalitetsregister för att, bland annat, undersöka effekter och biverkningar av vanliga läkemedel till äldre och sköra patienter. Genom att jämföra olika hälsoutfall är målet att öka kunskapen kring behandlingsriktlinjer.
Min forskning syftar således till att öka kunskapen gällande förebyggande åtgärder samt vård och behandling för personer med neuropsykiatriska och neurodegenerativa tillstånd. Det övergripande målet är att forskningen ska bidra till förbättrade och mer individanpassad vård- och behandlingsstrategier för äldre med multisjuklighet, polyfarmaci och ett ökat vårdbehov.
Kortfakta
- Medicine doktorsexamen från Karolinska Institutet, 2005
- Författare till ett 50-tal vetenskapliga artiklar
- Tidigare handledare för tre doktorander
- Undervisar inom medicinsk vetenskap, vetenskaplig teori och metod på grund- och avancerad nivå
Publikationer (urval)
Kullenberg H, Rossen J, Johansson UB, Hagströmer M, Nyström T, Kumlin M & Svedberg MM. (2024) Correlations between insulin-degrading enzyme and metabolic markers in patients diagnosed with type 2 diabetes, Alzheimer's disease, and healthy controls: a comparative study. Endocrine
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37980298/
Kullenberg H, Wibom M, Kumlin M, Nyström T & Svedberg MM. (2023) Associations Between the Use of Metformin and Behavioral and Psychological Symptoms in Patients with Alzheimer´s Disease, and Type 2 Diabetes Mellitus - a Register-Based Study. Current Alzheimer Research
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37221687/
Nordström A, Jangard M, Svedberg M, Ryott M & Kumlin M. (2022) Levels of eicosanoids in nasal secretions associated with nasal polyp severity in chronic rhinosinusitis. Prostaglandins, Leukotrienes and Essential Fatty Acids
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35917595/
Kullenberg H, Rossen J, Johansson UB, Hagströmer M, Nyström T, Kumlin M & Svedberg MM. (2022) Increased levels of insulin-degrading enzyme in patients with type 2 diabetes mellitus. Endocrine
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35751775/
Veldman E, Varrone A, Varnäs K, Svedberg MM, Cselenyi Z, Tiger M, Gulyas B, Halldin C & Lundberg J. (2022) Serotonin 1B receptor density mapping of the human brainstem using Positron Emission Tomography and Autoradiography. Journal of Cerebral Blood Flow and Metabolism
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34644198/
Nordström A, Jangard M, Svedberg M, Kullenberg H, Ryott M & Kumlin M. (2022) Hot saline irrrigation in comparison to nasal packing after sinus surgery. Laryngoscope Investing Otolaryngology
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34938861/
Svedberg MM, Varnäs K, Varrone A, Mitsios N, Mulder J, Gulyás B, Beaumont V, Munoz-Sanjuan I, Zaleska MM, Schmidt CJ, Halldin C & Mrzljak L. (2029) In vitro phosphodiesterase 10A (PDE10A) binding in whole hemisphere human brain using the PET radioligand [18F]MNI-659. Brain Research
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30664847
Veldman E, Svedberg MM, Svenningsson P, & Lundberg J. (2017) Distribution and levels of 5-HT1B receptor in anterior cingulate cortex of patients with bipolar disorder, major depression and schizophrenia – an autoradiographic study. European Neuropsychopharmacology
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28318898
Veldman E, Jia Z, Halldin C & Svedberg MM. (2026) Amyloid binding properties of curcumin analogues in Alzheimer´s disease postmortem brain tissue. Neuroscience Letters
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27461789
Svedberg MM, Rahman O & Hall H. (2012) Preclinical studies of potential amyloid binding PET/SPECT ligands in Alzheimer’s disease. Nuclear Medicine and Biology
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22226025
Svedberg MM, Hall H, Hellström-Lindahl E, Estrada S, Guan Z, Nordberg A & Långström B. (2009) [11C]PIB-amyloid binding and levels of Aβ40 and Aβ42 in postmortem brain tissue from Alzheimer patients. Neurochemistry International